Typ så lät det igår, då jag och tre av systrarna Robertsson for på Twiiiiiddddaaaayyyy! FYFAN va underbart det var, det går nästan inte att beskriva med ord. Men nu ska jag berätta om det med många ord.

Dagen började med att jag var hemma från skolan, ett för att jag var sjuk; två för att det va twiiiiiidaaaayyyy! och jag skulle ändå missa den enda lektionen som var värd att fara på. Så det blev godis köp på Willys, en bilresan till stan, och en halvtimmes vänta ute i kylan innan dörrarna äntligen öppnades. Då blev det en rush av galna-twilight-junkies in på sf. Vi gick fram till disken och fick "VIP halsband", popcorn och dricka. Hur nice liksom?!

En säkert redan less gubbe ropade ut på högtalaren att nu var det dags för "TVI-DEJ". Sen började det, sittandes på rad 7 i stora bakåtfällbara stolar. The Twilight Saga: Twilight. Efter lite fel format i början, och halvt ilskna fans, så körde filmen igång. Den var som den brukar vara. Blå, romatisk, och med en snuskigt snygg Edward. Efteråt var det en timmes rast och säkert en 45 minuters toakö. Den skippade vi eftersom vi varit smarta och sprungit precis innan slutet av filmen, thereby avoiding chaos.

Efter en rolig vistelse på MAX, då kassörskan råkade vända sig till sin kollega och klämma ur sig att "TWIDAY, FYFAN va tönting.." och sedan fick en "NEJ FAKTISKT INTE SÅ HEMSKT" från det ena hållet och en "JOBBIGT LÄGE" från det andra då hon försökte rädda sig, så satt vi tillbaka i samma stolar med Willysgodiset i knäet. The Twilight Saga: New Moon rullar på som vanligt den också. Jacob var lika sexig som vanligt, Volturi lika mäktiga, och Edwards "Bella, you´re everything" och "Marry me" fick alla tjejer att gråta av avund.

En paus till och en tripp till Waynes, då vi ännu en gång lyckades undvika en längre än längst toakö inne på sf. Lite diskussion om vilket team man egentligen tillhör, och sen tillbaka. Lite smsande åt varsitt håll och sen tillbaka till the real shit.

The Twilight Saga: Eclipse. Jo, samma där också. Det var läääänge sen jag såg den kom jag på, men man dör ju lite igen då det är "I love you" hit och "I love you more" dit. Man vet nästan inte vad man vill, men man vet ändå att det är Edward som gäller.  Tårarna kommer och tårarna går. Man vill ha en varg, och man vill vara en vampyr.

ÄNNU EN PAUS. MEN NU ÄR DET TAGG SOM FAN. Gick in på killtoan tillsammans med ett gäng andra modiga tjejer, eftersom det va typ 3 killar där som inte ens var på toa. VÄRT att vänta då? Nej. Så där sparade jag säkert en kvarts väntetid. Sen var det dags på riktigt.

Stämningen var på topp inne i bio salong 4, och ett jubel olikt något annat spred sig då Summit Entertainment loggan visade sig på skärmen. Nu var det äntligen här. The Twilight Saga: Breaking Dawn Part 1!

Och ja, vad ska man säga. Finns det något bättre? SKULLE INTE TRO DET. Tillbakablickarna, bråken, komedin, vampyrerna, bröllopet, barnet, sexet, ön, huset, familjerna, kärleken, SLUTET. En så sjukt snygg film, allt var perfekt gjort precis som det skulle vara. Bella såg vidrig ut, exakt som man förställt sig om inte lite bättre till och med. Och Reneesme var ju inte precis ful. Är nog fortfarande i något slags chocktillstånd. Efteråt fick man samma blandade kännslor som ofta följer Twilight filmerna. En blandning av extrem lycka, avund, och en känsla av att man själv och ens eget liv är fullständigt värdelöst då man inte lever i denna underbara värld. "VEM FAN ÄR JAG" var väl en gemensam känsla i bilen hem. Tillsammans med alldeles tillräckligt mycket "OMG HYYYPE".

Kvällen var underbar. TWILIGHT är underbart. Edward Cullen in our hearts. Stephanie Meyer är ett geni. 'Nuff said.


P.S. Försökte att inte spoila för mycket av filmen för er so minte sett den ännu. Ska nog skriva om några veckor mer detaljerat vad jag tyckte om Breaking Dawn: Part 1. ;)